Ger mig själv en klapp på axeln.
Klarade att jogga 5km på Blodomloppet.
Väldigt stolt! 
SHIPOOPI!
Baaah!
Allt har en taskig tajming just nu.
Det känns VÄLDIGT taskigt.
Jävla task! 
Jag vill tillbaka till.... GÖTEBORG!!!
Officiellt!
Just nu känner jag mig som den ensammast i världen...
på örat...
Mitt sår i öronvecket blir bara värre å värre...
SVIDER å gör fruktansvärt ont!!
Final...
Nu väntar vi på att guldet ska hängas över dom blågula halsarna om 3 timmar.
♥
Håll nollan ikväll me Viktor!
VS
........
Det här va mindre bra!
FB har inte alla hästar i stallet.
Jobb.
Åter på jobbet igen efter sjukfrånvaro.
Saknar inte.
Vadå?
Är han borta eller?
Nej, just det!
Jag har ingen.
Neh, men skämt och sido.
Jag har mer och mer kommit ifrån att jag saknar någon.
Okej, jag blir 27 år i sommar.
Men varför panik och hysteri?
Han kommer rätt som det är stå DÄR!
Mitt största problem har vart ensamheten.
Att jag känner mig ensam.
Behovet av bekräftelse,
som alla vill ha.
Inte att jag egentligen är i behov av en partner.
Efter 6 år som singel så kan jag nog vänta lite till.
Istället för att göra halvdana försök me idioter.
Nästa gång då ska det vara på riktigt!
Då ska det vara KÄRLEK!
Då är det ALL IN!
"Virus i bataljonen."
Detta är äkta svensk buskis humor. :)
Klicka fram till 05:30.
HAHAHHAHAHA!
